Emmaus verksamhet går ut på att solidariskt dela andras bekymmer och hopp och arbeta för en förändring. Vi vill främja ett livsmönster där människor lever jämlikt sida vid sida och vi samarbetar därför med lokala aktörer över hela världen. Tillsammans med våra partner gör vi upp en plan där de lokala krafterna svarar för det praktiska genomförandet och Emmaus står för en del av finansieringen. Resultaten utvärderas gemensamt med 1 – 3 års mellanrum; därefter kommer vi överens om fortsättningen. Beroende på vilka mål vi vill uppnå kan samarbetet vara kort- eller långvarigt.
Du kan på många olika sätt delta i finansieringen av Emmaus utvecklingssamarbete. Loppmarknaderna ger inkomster tack vare ett samarbete mellan varudonatorer, frivilligarbetare och köpare.
Emmaus Helsingfors är aktiv medlem av Finländska utvecklingsföreningar – Fingo rf, som är en öppen informationscentral och ett samarbetsorgan för de finländska medborgarorganisationerna.
Peru: Cuna Nazareth
Fundación Cuna Nazareth är en stiftelse som grundades på 60-talet på initiativ av Emmaus del Peru. Den tillkom därför att det fanns ett stort behov att hjälpa barn som på grund av föräldrarnas arbetstider lämnades ensamma hemma dagen lång, fastän de var alldeles för små för att ta vara på sig själva. I dag har stiftelsen ett daghem i Chorillos, Lima med ca 150 barn.
Barnen på Cuna Nazareth kommer från fattiga problemfamiljer. På daghemmen får barnen frukost, lunch och dessutom middag före hemfärden. Genom tillsatsnäring försöker man stimulera tillväxten hos de undernärda barnen. Familjerna och barnen erbjuds både psykolog- och socialhjälp. Stiftelsen har som mål att försöka bryta den onda cirkel som de fattiga och utsatta befinner sig i, att utsträcka de sociala rättigheterna till vidare kretsar och att skapa jämlikare villkor för barn från slumområdena.
Emmaus Helsingfors stöder, med inkomster från loppmarknaderna, daghemmets verksamhet via U-landsföreningen Svalorna.
Cuna Nazareth har utvidgat sin verksamhet genom att bygga en återvinningscentral, där arbetslösa unga från fattiga familjer utbildas till professionella återvinnare. Syftet med projektet är att förbättra unga kvinnors och mäns ställning genom utbildning och arbetsplatser samt att förbättra miljön genom återvinning. En del av de unga får efter utbildningen arbete på återvinningscentralen, de övriga får som yrkesutbildade söka arbete på annat håll. Överskottet från återvinningscentralen används för att stöda verksamheten vid Cuna Nazareths daghem.
Utöver Emmaus Helsingfors deltog tre andra finländska Emmausgrupper, U-landsföreningen Svalorna, Emmaus Westervik och Emmaus Åland i planeringen och finansieringen av projektet. Under åren 2011-2012 byggde man de yttre ramarna för återvinningscentralen och därefter har återvinningscentralens verksamhet etablerats och de första ungdomarna utbildats. Projektet fick projektstöd av Finlands Utrikesministerium.
Härnedan Återvinningscentralens broschyr och Cuna Nazareths 50-årspublikation (genom att klicka på bilderna kan du läsa dokumenten):
Sri Lanka: CEJ
Hur få vilda elefanter och människor att samsas i Sri Lanka?
Emmaus stöder ett projekt i Sri Lanka som U-landsföreningen Svalorna startade 2023 med syfte att dämpa den tillspetsade konflikten mellan människorna och de vilda elefanterna.
Sri Lanka är till storleken bara en femtedel av Finland. Trots det bor där upp till 22 miljoner människor och ca 6 000 vilda elefanter. (Jfr. i Finland finns det ca 300 vargar)
Tidigare levde elefanterna och människorna i sämja med varandra. Landsbygdsbefolkningens snabba tillväxt och de utbredda infrastrukturprojekten har under de senaste decennierna splittrat elefanternas livsrum. De nya skyddsområdena som reserverats för elefanterna och omgetts med elstängsel räcker inte alls till.
De hungriga djuren invaderar byarnas åkrar och gårdsplaner. Skördar och egendom går förlorade, människor och djur dör. Konflikter mellan människor och elefanter ledde förra året till att 144 människor och 433 elefanter dog.
Syftet med Svalornas projekt är att stoppa röjandet av ny åkermark i skogar och se till att dåligt planerade utvecklingsprojekt inte går vidare. I vårt projekt har odlargrupper bildats och medlemmarna får utbildning i försörjningssätt som sparar skog (t.ex. handarbeten, vidareförädling av födoämnen) samt lån för nystart.
”När försörjningen är tryggad kan människorna börja ta hand om sin miljö”, påpekar Dilena Pathragoda, vd för vår partnerorganisation CEJ, miljörättsorganisationen Center for Environmental Justice.
Grupperna övervakar också vad som händer i skogarna och rapporterar om olagliga avverkningar, markockupationer o.dyl. till CEJ, som kan föra brotten till domstol.
Dessutom kommer ett verktyg för miljökonsekvensbedömning att skapas och myndigheterna utbildas i att använda det.
I skolor och medier görs arbete för miljöfostran och medvetenhet. Koncentrationen av vilda elefanter och människor i Sri Lanka är högst i världen och konfliktsituationen är ett nationellt problem.
Skydd av biodiversiteten genom utveckling av hållbara försörjningsformer 2023–2026. Direkta nyttotagare 870, av vilka över hälften kvinnor och ca 200 tjänstemän. Det är svårt att bedöma antalet indirekta nyttotagare (offer för de minskande konflikterna, dvs. människor, elefanter, andra arter).
Nepal: Sahara Nepal
Försörjning i bergsbyn
Emmaus stöder via U-landsföreningen Svalorna utvecklingen av livsmedelssäkerhet och försörjning för fattiga jordbrukarfamiljer i bergsbyar samt en förbättring av kvinnornas ställning i Nepal. Projektområdet ligger i Fjärran västern regionen i Nepal, i landsbygskommunen Masta i Bajhang distriktet. Samarbetspartner är organisationen Sahara Nepal, som grundades 2010. Det treåriga projektet startade 2021.
Det bergiga Bajhang i fjärran västern är ett av de minst utvecklade områdena i Nepal. Traditionella patriarkala värderingar råder, kvinnor ses inte i några ledande positioner. Könsbaserad lägre status och våld är vanligt. Det mest flagranta uttrycket för detta är chhaupadi seden: kvinnor och flickor isoleras att under sin menstruation bo i en “menshydda” (Chhau Goth), som kan vara ett djurstall till exempel. De får inte äta några animaliska produkter för att inte skada boskapen, och de får inte använda gemensamma brunnar eller kranar för att förhindra kontaminering. Nuförtiden får kvinnor redan övernatta på bottenvåningen i huset, men mat-, vatten- och beröringsförbuden gäller fortfarande.
I bergsbyarna indelas livet i perioden av hårda monsunregn under sommaren fram till september, och den därpå följande långa torra perioden. Med klimatförändringen har monsunerna blivit allt mer oförutsägbara och vintrarna har blivit varmare och torrare. Erosionen ödelägger sluttningar och terrassfält och livshotande jordskred inträffar allt oftare.
Med projektet har befolkningen i byarna bildat 15 producentgrupper, som var och en har cirka 25 medlemmar. Tre fjärdedelar av dem är kvinnor, eftersom en stor del av männen lever halva året som migrerande arbetstagare i Indien. Mer än 80% av byborna arbetar inom jordbruket. Produktionen är nästan helt ekologisk och ren men låg i kvantitet. Dessutom är tillträdet till marknaden på grund av de långa vandringslederna och jordskreden beroende av osäkra bilskjutsar. Mycket få lyckas förvärva försäljningsintäkter.
I jordbrukargrupperna befrämjas odling av nya grönsaker och å andra sidan uppmuntras en mer omfattande odling av traditionella, hållbara och näringsrika spannmål, som hirs. Jordbrukarna får utbildning om de mest effektiva ekologiska metoderna och de tilldelas frön och verktyg. De som är intresserade av kommersiell affärsverksamhet får stöd för att bygga växthus. I samarbete med lokalförvaltningen byggs bevattningssystem.
Producentgruppernas kvinnor får utbildning i jämställdhet, samhälleligt deltagande och ledningsförmåga. I hela samhället strävar man till att öka medvetenheten om barnäktenskap, chhaupadi och annat könsbaserat våld. Metoderna inkluderar ’deuda’ – de traditionella tävlingarna i dans, sång och berättarkonst – radioprogram samt olika sammankomster mellan kvinnor.
I hantverkargrupperna fokuserar man på att befrämja det traditionella bambu- och hampahantverket. Man söker efter arbetsbesparande alternativ till spinning med slända, eftersom det idag finns efterfrågan på hampaprodukter. Projektet uppmuntrar också ett nytt sätt att föda upp getter genom foderodling, bättre djurvård och förädling. Getterna är mycket eftersökta, men fritt bete måste definitivt begränsas för att spara vegetationen. Trädplantor och foderträd planteras på sluttningarna för att bekämpa erosionen. Arbetstagarna i Mastas lokalförvaltning skolas också till att ta hänsyn till miljöpåverkan i all planering.
Projektets namn är “Förbättring av livsmedelssäkerhet, hållbar försörjning och kvinnors inflytande”. Producentgrupperna har 350 medlemmar, och tillsammans med deras familjer och grannar var antalet förmånstagare i slutet av det första året cirka 2000. Under de följande åren är det meningen att producentgrupperna utvecklas till andelslag.
Indien: Grameena Mahila Okkuta
Okkuta stärker kvinnor på landsbygden
Från början av år 2024 har Emmaus Helsingfors givit stöd via Svalorna i Lund (Svalorna Indien Bangladesh) till organisationen Grameena Mahila Okkuta i södra Indien. Projektets syfte är att stärka kvinnors ekonomiska, sociala och politiska ställning i samhället och i hushållet.
Grameena Mahila Okkuta betyder ”landsbygdens kvinnliga federation”. Alltsedan 1990-talet har de jobbat ihärdigt för att mobilisera tusentals kvinnor och idag består federationen av 500 självhjälpsgrupper med i allt 8500 medlemmar. I dessa självhjälpsgrupper får kvinnorna lära sig om inkomstbringande aktiviteter och de uppmuntras att kräva sina rättigheter samt att delta i beslutsfattande på lokal och regional nivå. Organisationen är en social rörelse som verkar i 240 byar i delstaten Karnataka i södra Indien.
På Okkutas verksamhetsområde får de flesta familjer sin utkomst av jordbruk. Klimatförändringar och naturkatastrofer gör det emellertid allt svårare att tjäna sitt uppehälle på landsbygden och jordbrukarna är allt mer sårbara. Enligt Okkuta är det speciellt kvinnornas möjligheter till försörjning som försämras.
Största delen av Okkutas medlemmar är kvinnor som kommer från hushåll med bräcklig ekonomi och organisationen satsar speciellt på att stärka kvinnors ekonomiska förutsättningar. När kvinnorna kan tjäna sitt eget uppehälle ökar deras sociala status och därmed får de en starkare röst och bättre möjligheter att påverka samhället de lever i. Okkuta ordnar olika former av inkomstbringande verksamhet, till exempel i sömnad och textilarbete. Organisationen erbjuder också sina medlemmar möjligheter att få små lån som är avsedda för inkomstbringande verksamhet.
Det förekommer mycket våld mot flickor och kvinnor. Organisationens självhjälpsgrupper är en plats där flickor och kvinnor kan tala öppet om dessa ämnen samt tillsammans kräva sina rättigheter. Genom att uppträda med en gemensam front har kvinnorna kunnat få slut både på familjevåldet och barnäktenskapen på sitt verksamhetsområde.